Bokbloggsjerka 19-22 oktober

Svårt. Att hitta bra svenska bokbloggar. Just nu följer jag inte en enda blogg. Läser böcker istället! Alla verkar så idoga på olika sätt och tycks delta i olika gemensamma aktiviteter som ”lästolvan”, ”klassikerutmaningen” och ”veckans fråga”. Jag är nog inte sån. Jag utmanar gärna mig själv dock. Jag har ju en tanke om att publicera skrivövningar här på Narrativa, som en slags självspäkande spark i arlset för att få igång mitt skrivande igen. Kanske borde jag ge bokbloggsvärldens lekar en chans ändå? Inte sitta här och vara så svår och introvert!

Jag gillar ju ord och ett ord som har jag känner att jag har svårt att motstå är ”jerka”. Därför kan jag tänka mig att hoppa på det (no pun intended) som i den svenska bokbloggsvärlden kallas för ”Bokbloggsjerka”. Det är en aktivitet som går ut på att varje helg besvara en fråga i sin blogg och att sedan lämna länken till sin blogg på den sida där man hämtade frågan. Det verkar vara en blogg som heter Annikas litteratur och kulturblogg som är navet för denna aktivitet. Hon postar varje fredag en fråga och man har fram till måndagen på sig att svara och sedan posta länken på hennes sida. Hon verkar få i snitt 50 länkar varje helg och det fina med kråksången är att man på detta sätt hittar nya och fler bokbloggar. Kan detta vara något för Liza? Vill jag vara en av de 50 bokbloggarna?

Helgens fråga är:

Finns det någon bok/författare/karaktär som har inspirerat dig så pass mycket att du har bytt yrke, skaffat dig en ny hobby eller tagit ett kliv ut i det okända på annat sätt?

Mja, jag tror ju faktiskt att jag har Inger Edelfeldt att tacka (eller så är hon skyldig mig en ursäkt) för att jag bestämde mig att för att skrivandet var min grej. Det var ett slags kliv ut i det okända när jag som svartklädd fjortis bestämde mig för att jag var poet. Jag hade nog precis läst ut ”Nattens barn” och var upp till öronen inspirerad. Poesi var min grej och det fanns ingen svensklärare i världen som kunde tala om för mig hur en fullständig mening måste vara uppbyggd. Fullständiga meningar var inte min grej. Fortarande inte.

Fast, jag vet inte, det kan också vara en efterkonstruktion.

Jag vet i alla fall att jag inte har läst något så filantropiskt övertygande att jag sagt upp mig och börjat engagera mig som volontär i någon fantastiskt välvillig och human organisation. Jag tror inte att litteraturen har DEN inverkan på mig, snarare en mer introspektiv och passiv inverkan.

Om jag nu lägger länken till detta inlägg på www.alkb.se så deltar jag därmed i min första bokbloggsaktivitet!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *