Lotería

Jag har redan förklarat hur kortspelet Lotería fungerar och jag har redan delat med mig av min entusiasm inför läsandet av den här boken i inlägget ”Om mexikanska sällskapsspel”. Tyvärr har jag nu, efter att läst färdigt, inte mycket mer att tillägga.

En elvaårig flicka, Luz, skriver sitt liv utifrån en Lotería-kortlek. Hon befinner sig på någon slags ungdomsanstalt och kämpar där med sina minnen och med att få ihop sin egen historia. Romanen ”Lotería” är hennes dagbok. När alla korten lagts på bordet är boken slut och det är först då dessa frågor besvaras; Varför är hennes pappa i fängelse? Var är hennes mamma? Hur kommer det sig att systern ligger på sjukhus?

Med sådana frågeställningar hängandes i luften förväntade jag mig lite dramatik. Men dramatiken uteblev. Jag nästan läste förbi de förklarande avsnitten och var ibland tvungen att gå tillbaka ett par sidor för att dubbelkolla vad jag egentligen läst. Boken är skriven på engelska och jag har läst den på engelska men jag får hela tiden den bekanta känslan av att något gått förlorat i översättningen. Hur förklara det?

Luz har en livlig fantasi och det är tur för henne. Utan den skulle dagboken vara nattsvart. Med hjälp av bilderna/korten skapar hon trots allt en färgglad biografi. Det som lyfter boken är hennes enorma vilja att komma fram till att hennes liv inte är hennes föräldrars. Hon vet var hon kommer ifrån men hon vet också att den platsen inte utgör hela hennes historia. Att hennes mamma har lämnat hemmet, att hennes alkoholiserade pappa tappat fotfästet, de sakerna behöver inte skugga hennes liv.

Jo, vänta, jag har en sak att tillägga! Jag måste berömma den här bokens utformning. Det är en av de snyggaste böckerna jag någonsin hållit i min hand. Bilderna nedan gör kanske inte boken rättvisa men jag måste ändå lägga upp dem:

2013-09-20 18.16.16 2013-09-20 18.14.19 2013-09-20 18.17.052013-09-20 18.15.16

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *