Lucka 13 – Kletig massa

autisterna

Sugen på sockerkaka?

Det här är det inledande stycket i Stig Larssons ”Autisterna” (1979). Har man inte tidigare läst Stig Larsson eller om man inte redan är såld på postmodernism, rekommenderar jag att man inte börjar med denna bok.

”Äggulan vispas med sockret och mandeln, som kokats, skalats och rivits, och den mjuka, plastiska massan döljer all likhet med de gula invävda bollarna, deras genomskinliga brodermassa, som med skalet ligger bland papper och vinkorkar i slaskpåsen. Att krossa ett ägg förbands för mig med ordspråket ”den som gapar efter mycket förlorar ofta hela stycket”, efter det att en av mina första lekkamrater, som samlade på fågelägg upptäckt när han kommit upp i ett träd att han inte skulle kunna hålla alla äggen i händerna och samtidigt klättra ned, och stoppade då dem istället i munnen, varvid de krossades innan han nått marken. Bland slemmet och skalet syntes ben och små fågelkroppar, på marken nedanför oss låg de spridda, utan ett pip, men med spåren av kommande flyttsträcks visioner. I den lila skålen syns ingenting av det djuriska och smärtsamma ursprunget. Bara den lite kletiga massan.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *