När jag drömmer

Jag går till mitt kontor och skriver av mig mina tankar innan dagen börjar. Jag sätter på kaffe och musik sen sitter jag där och funderar över vad jag vill få ut av dagen, jag sätter upp mål för vad som ska vara avklarat innan jag släcker, låser och går hem. Det är huvudsakligen bloggen jag arbetar med men jag skriver även för ett par tidningar och deras bloggar. På måndagar vill jag helst göra en plan för veckan. Är det något som måste bevakas? Vad måste jag hinna läsa ut? Vad har jag för åsikt om den där boken som alla hyllar? Vad är det som är så bra?

Ibland får jag paket. Posten kommer innan lunch och utöver någon enstaka räkning eller medlemsavgift får jag ibland leverans av nya texter och ett par gånger i månaden är det nya böcker att läsa och skriva om. Sen ett tag tillbaka skickar förlagen recensions ex utan att jag behöver be om dem. De dagarna är som julafton för mig och det händer att jag bjuder in vänner för att de också ska få ta del av alla obläddrade och spännande nyheter.

Jag har ett litet men viktigt nätverk av människor som stöttar och delar med sig av sina tankar och idéer kring litteratur och kultur. Vi diskuterar olika författare och teman vi ser i utgivningen. Vi har olika åsikter om vad som är bra och vad som är skräp. Jag är som vanligt ganska restriktiv med mina hyllningar och ställer höga krav på det jag läser. Tidigare krävde jag av mig själv att alltid läsa ut böcker som jag påbörjat även om läsningen var en plåga. Det har jag inte tid med längre, det finns ör mycket som är bra för att jag ska sitta med något som är dåligt.

På kontoret har jag nästan lika många bokhyllor som hemma och fyller dem lika snabbt. Försöker hålla ordning och sorterar i olika teman och ibland efter land. Nån gång om året rensar jag och lämnar böcker på stadsmissionen. Utrymmet på det lilla kontoret är trots allt begränsat. Jag har en broderad väggbonad som påminner mig om att mina ord har betydelse och att mitt skrivande måste få ta plats i mitt liv.

Mobilen ringer ibland och det är försäljare eller någon av ”bok-tidningarna” som undrar om jag har tid med en recension innan nästa tryck. Visst har jag tid! Någon annan ringer och undrar om jag kan tänka mig att intervjua en av dem som nyss nominerats till ”det stora priset”. Det kan jag tänka mig! Jag får komma till kontoret och vi pratar avslappnat i soffan. Jag bjuder på kaffe eller vin beroende på vad klockan är. Jag ställer frågor om skrivandeprocessen och om vad som drev skrivandet av den aktuella boken framåt.

Ibland har jag perioder då det är svårt att hålla distans till ämnet jag försöker skriva om. Jag är för upptagen av mig själv och livet omkring mig. Jag är Mamman, systern, dottern, vännen, flickvännen. Jag måste få skriva utifrån det. Det kan bli rena dagboksinlägg. Läsarna verkar inte bli besvikna för det. Tvärtom får jag ofta positiva kommentarer när jag öppnar upp mig.

Det är fortfarande Narrativa som gäller och jag flera tusen läsare i veckan. Jag blir citerad ibland och det känns alltid lika kul. Skönt att få den typen av bekräftelse från andra bloggare. En del hör av sig och tycker att mina infallsvinklar känns nya och intressanta, andra kommenterar mitt språk men inte så mycket innehållet i texterna. Jag följer många bokbloggar och försöker vara aktiv i kommentarsfälten för att andra ska hitta mig. Ibland blir jag inspirerad av inläggen jag läser, ibland blir jag trött. Jag tar mig tiden att hålla koll på vad andra skriver om. Det känns viktigt att vara med.Jag läser hemma också, men inte lika mycket. Det är mest film och serier hemma. Jag skriver nästan aldrig hemma längre. Nu när jag har ett ställe att gå till vill jag gärna göra det och då känns det också mer som att min läsning är ett jobb och det är det också. Jag går till jobbet, till kontoret, till min trygga plats där jag får vara mig själv helt och fullt och där jag vågar stå för mina åsikter och där jag får mod att våga blotta mig lite. Där lägger jag mig på soffan och läser med pennan i högst hugg, redo att kluddra i marginalerna. Jag har ett läs-flow som gör att tiden springer ifrån mig, plötslig är det dags att packa ihop, larma på och gå hem.

2 thoughts on “När jag drömmer

  1. Hola, no siempre me permite traducir el material de ”narrativa.se”, del inglés al español. Espero pronta solución.
    Gracias.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *