Timmen mellan hund och varg

scheuermann-silke-timmen-mellan-hund-och-varg

scheuermann-silke-timmen-mellan-hund-och-varg

Och så kommer ögonblicket då hon blir en annan, då tar hjärnan liksom rast och enenda, destruktiv känsla tar över, jag kan aldrig förutsäga vilken det blir, raseri, aggressivitet eller självmedlidande, för det har inget att göra med det som hänt innan, det är helt godtyckligt, något främmande börjar slita i henne, jag kallar det för timmen mellan hund och varg.”

”Två systrar möts efter flera år. Ines, den nyckfulla konstnärinnan, ber om hjälp, men blir avvisad. Hennes yngre syster vill sätta punkt för ett destruktivt systerskap. En kärlekshistoria med Ines pojkvän får henne att tappa fotfästet och hamn i ett rusliknande tillstånd av begär och lycka. Och på ett märkligt sätt finner hon en väg tillbaka till sin syster. Timmen mellan hund och varg är en roman om en ung kvinna som försöker hantera sitt liv samtidigt som hon upptäcker – och kanske – förstår det. ”

Så lyder bokens baksidestext. Märkligt att en beskrivning kan skilja sig så mycket från en annan. Min läsning ser helt annorlunda ut. Jag tycker inte att Ines är särskilt ”nyckfull”, däremot är hon alkoholist och därmed något oförutsägbar och svårkontrollerad. Är det något destruktivt i systrarnas relation så är det alkoholens inverkan på Ines. Jag anser inte att det är Ines som ber om hjälp utan det är istället hennes pojkvän som gör (för vem skull vet jag inte riktigt, kanske mest för sin egen). Någon kärlekshistoria mellan Ines pojkvän och den yngre systern är det knappast heller tal om. De inleder visserligen en sexuell relation men mer för att trösta varandra och mer som ett sätt att skapa ett eget sammanhang i den annars kaotiska tillvaron. Det finns ingenting som är ”rusliknande” i boken, tvärtom uppskattar jag den för att den är så kylig, så cool. Blicken från jaget är distanserad och saklig, till och med under sexakten är jaget helt närvarande.

Att boken skulle vara ”en roman om en ung kvinna som försöker hantera sitt liv samtidigt som hon upptäcker – och kanske – förstår det” tycker jag är helt fel. Det är en roman om att plötsligt stå som nära anhörig, att hitta sätt att hjälpa utan att tappa sig själv i processen. Jag vet inte heller om det är så självklart att systrarna finner en väg tillbaka till varandra. Ines blir skjutsad till en avvänjningsklinik och där tar boken slut.

Jag gillar boken, närmare bestämt jagets kyliga och ofta väldigt perceptiva blick på de händelser och personer som befinner sig i hennes närhet. Silke Scheuermann har ett sinne för detaljer som jag uppskattar, kanske för att hon får dem att verka utplacerade med sådan enkelhet. Men jag tycker att ”säcken” kunde ha knutits ihop lite snyggare. Det finns inget att förstå när boken är slut, inget att reflektera över. Den tar slut lika tvärt som den började, en inzoomning och en till sist en utzoomning.

Nu fortsätter jag med Scheuermann och plockar fram ”Shanghai Performance”. Vi får se om Weylers baksidestext är bättre denna gång!

 

2 thoughts on “Timmen mellan hund och varg

    • Om jag hade kunnat tyska hade jag gärna jämfört översättning och original, en del tycker att Weylers utgivning varit lite ”framrusad”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *